Runskola på Häxdansen

På min alldeles egna blogg Häxdansen pågår en Runskola. Här finns tips om hur man kan bära runorna inom sig, att göra trumresor på runor, att uppmärksamma runor i årshjulet och mycket annat. Så går jag igenom runraden steg för steg. Det lär ta ett tag att ta sig igenom de 24 stycken i Utharken. Jag ska precis börja med Asarunan som är den gamla runradens tredje runa. Själv lär jag mig mycket under tiden.

Det roligaste är om många hänger på. Därför tipsar jag om Runskolan även här på Månsystrars klan.
Väl mött

Sofia

Resa med Nornor

Hösten är underbar - för det är väl höst nu, om än tidig sådan. Den där friska men fylliga doften, stearinljusen som åker fram, kikandet på tunga biblioteksböcker, längre kjolar, varmare koftor och sen det där i luften som är svårt att sätta fingret på. Som knyter samman arbete och fantasi, rutin och tusen möjligheter, utomhus och inomhus, ihopsamlande och göra sig av med, värme och mörker, äventyr och trygghet.

Med häxkonsten kom ett nytt språk, och nu benämner jag den tidiga hösten som Nornornas tid. Från Nu till Höstdagjämning går de bredvid oss, de som ristar i runor vid Yggdrasils rot. De viskar om vad vi gjort och vart vi är på väg. Hjärtat lyssnar, och ibland den analytiska hjärnan också.

I söndags hade vi Svartmåneträff i Malmö. Just dom timmar vi träffades lyste solen på oss, det var grönt och frodigt i parken och vi blev till slut sju stycken - ett ödestal. Att göra inre resor när ropen från Malmö stadion skallar genom luften och nyfikna ungdomar stryker förbi är inte helt lätt, men alla gjorde ett bra jobb och tog emot symboler och runor av Urd, Verdandi och Skuld. Vi skapade en bubbla av lugn med hjälp av elementen och varandra. Till och med jag själv lyckades få med mig runor hem i famnen trots att jag vägledde resan.

Jag fick Urrunan av Urd, Älgrunan av Verdandi och Fackelrunan av Skuld. Urd talar om vad vi har med oss, vad som är vårt öde, vad vi har i vårt blod och vår DNA. Verdandi om vad som är i vardande, vad som skapas just nu och Skuld om vad som är nödvändigt, vad vi behöver göra i den tid som kommer. Jag hade inga svårigheter att tolka mina runor, men jag fann Fackelrunan mest påträngande och viktig. Under sommarens långa har jag tagit ett kreativt uppehåll som varit förvånande, men välbehövligt. Men jag inte kunnat komma igång. Faktum är att det funnits en mur av motstånd som dykt upp mellan mig och mina skapelser när jag har försökt - en massiv ovilja att skriva, måla eller sy. "Det är nödvändigt att du skapar", säger Skuld. Men Fackelrunan står för en inre, rå och vild eld som måste få mycket utrymme. Jag kan se nu hur jag kväst den genom att snabbt försöka göra fack att stoppa in den i. Nu ska jag skapa högt och lågt, utan att se för mycket till resultatet. Bara låta det komma och bli vad det blir.

Ur, Älg och Nödrunan var klart överrepresenterade i vår grupp av sju. Jag tror inte jag överdriver om jag säger att av Utharkens tjugofyra tecken stod dessa tre för hälften av dem som drogs. Kanske ligger de i tiden, de passar den tidiga hösten, talar gärna till oss när sommar och vinter möts igen. Vi tittar lite närmare på dem:

Urrunan är kon Audhumblas runa. Den står för kraft, styrka, kreativitet - allt i sitt första råa stadie. Den handlar om potential och att börja på nytt. För länge sedan läste jag en mycket specifik tolkning av Urrunan som jag i söndags kom att tänka på. Den var ungefär såhär: en runa som kan stå för en samling starka kvinnor som tillsammans har potentialen till stor kraft och kreativitet.

Älgrunan är en stark skyddsruna. Den kan användas på allt vi vill skydda: fasta eller rörliga föremål, materiella ting och på dem vi älskar. Det är också en runa som drar till sig energi. Älgrunan kan vilja att vi uppmärksammar våra kraftdjur och fylgjor. De är ofta vår bästa källa till såväl energi som beskydd.

Nödrunan är Nornornas egen runa. Denna runa kan handla om vårt öde, men ofta i bemärkelsen att vi ska ta hänsyn till det som är. Det är bara när vi verkligen förstår det nödvändiga - världens faktiska förutsättningar och begränsningar - som vi kan finna glipan att smita igenom begränsningarnas trådar mot vårt mål. Nödrunan kräver mod, klarsyn och ett kreativt sätt att se livet i helhet. Om vi visar lite av det kan vi gå vidare mot vårt öde.

(bild från deviantart darkfaery777)

Krigarruna - krigarår

Vid årsskiftet drog jag en rykande färsk runa - oväntad och ändå inte. Efter Idegransrunans tunga men fruktbara energier var jag sugen på luft under vingarna, fokus och lite eld i ådrorna. Så vad kunde passa bättre än Tyrs runa?

Runans form sägs symbolisera spjutspetsen, men kan lika gärna vara en pilspets. Vilket som är det lätt att se vapnet susa fram genom luften för att träffa sitt mål. Runans färg är lysande röd, men även kritvit passar denna energi. Den sägs stå för rättvisa, att klara striden, balans, kraft och andlighet. I klassisk runtolkning brukar den framhävas som en manlig runa, men eftersom jag inte tror att runorna har särskilda manliga eller kvinnliga energier brukar jag se den som den Andlige krigarens runa, oberoende av kön. Den andlige krigaren försöker stå upp för sina ideal och bära såväl animaliska instinkter och högre etiska insikter med stolthet. Hon söker att bli mer än vad hon är. Valkyriorna i skinande rustningar, med hästar som springer över luften och det heliga uppdraget att leda människor från ett liv till ett annat är starkt associerade till denna runa.

Runan handlar om mod och offervilja. Mod att offra ego och fåfänga - den moderna människans kanske starkaste drivkrafter. Ett offer eller blot handlar alltid om att ge bort eller skala av något som varit betydelsefullt för oss. Förvånansvärt ofta värderar vi våra mindre vackra sidor högt. Jag tror det handlar om att vi slipper utsätta oss för det obekanta så länge vi håller oss på säker mark, även om den marken är såväl steril som obekväm. För min personlig del handlar det om att offra rädsla. Jag dedikerar detta år andligen till att rensa i gamla sår och försvarsbeteenden som inte gynnar mig och de mina, vare sig de är från detta liv eller andra. Mycket har jag gjort tidigare, men nu kommer finliret. En djuprensning där jag ständigt kommer att observera mig själv och andas bort gammalt skräp.

För att hedra denna runa och använda dess energier på ett bra sätt under året har jag gett mig själv dessa tillsvidarelöfte. Varje dag ska jag:

Meditera. Kan vara tio minuter eller en timme, med öppna ögon eller slutna. Men en stunds vila vill jag ge mitt sinne varje dag.

Träna fysiskt. Det kan vara femton minuters yoga eller två timmars cykling. Omfattning eller form spelar ingen roll, desto mer omväxlande desto bättre. Men en stunds rörelse vill jag ge min kropp varje dag.

Göra något kreativt och/eller konstruktivt. Det kan vara att sy upp en kjol, skriva en dikt, rensa en låda, skruva upp hängare i hallen, redigera en text, skapa en skallra ... egentligen vad som helst som gör min värld lite vackrare, mer praktiskt och roligare. Den gåvan vill jag ge mig själv och mitt behov av skönhet, ordning och kreativitet varje dag.

Andas bort rädsla. Under kvällen kommer jag andas genom dagens eventuella spänningsmoment och rensa dessa från blockeringar. Samtidigt tar jag en utflykt i tiden och läker de gamla sår mitt sinne letar upp.

Runan håller anden kvar

Vilken kvartalsruna drog du? frågade Klansyster strax efter Sommarsolståndet.
Hoppsan! tänkte jag. Det hade jag helt glömt.
Ut i trädgården med runkorten och fokusera på tiden mellan nu och höstdagjämning.

Varje år vid vintersolståndet drar jag en årsruna och varje kvartal en stödruna för just den perioden. I år drog jag Idegransrunan som årsruna, och när jag nu drar min kvartalsruna blir det också Idegransrunan. Jag har faktiskt aldrig varit med om att ha samma årsruna och kvartalsruna. Det måste innebära att idegranens pilbåge-fokuserade kraft kommer i koncentrerad form de närmaste månaderna. Eftersom denna runa ibland kallas dödsrunan drog jag några extra runor för förklaring, men det var idel ljus och positiv transformation. I kombination med Idegranens motståndskraft och långsiktiga, genombrytande förmåga. Precis. Precis. Precis så skall det vara.

Innan jag drog runan tänkte jag lite vagt att det skulle vara trevligt med Lagurunans andliga påfyllnad - att få simma i de kosmiska haven nu när sommaren lockar till vandringar och utesittningar av alla slag. När jag jämför runorna slår det mig för första gången att Idegransrunan är Lagu med en extra gren. Det är världshavet som strömmar ner i jorden - anden som förankrar sig i materien. Precis. Precis. Precis så skall det vara.

Det sägs om denna runa att den har förmågan att väcka de stjärnor som vilar i våra ben - minnen av det äldsta folket - våra förmödrar och förfäder från fordom. Här finns gamla hemligheter, som inte alls är hemliga. Möjligheten att väcka det eviga - the song of stones and bones - och linda stjärnkraft runt ryggkotorna. Precis. Precis. Precis så skall det bli.