måndag 28 juni 2010
Runan håller anden kvar
Vilken kvartalsruna drog du? frågade Klansyster strax efter Sommarsolståndet.
Hoppsan! tänkte jag. Det hade jag helt glömt.
Ut i trädgården med runkorten och fokusera på tiden mellan nu och höstdagjämning.
Varje år vid vintersolståndet drar jag en årsruna och varje kvartal en stödruna för just den perioden. I år drog jag Idegransrunan som årsruna, och när jag nu drar min kvartalsruna blir det också Idegransrunan. Jag har faktiskt aldrig varit med om att ha samma årsruna och kvartalsruna. Det måste innebära att idegranens pilbåge-fokuserade kraft kommer i koncentrerad form de närmaste månaderna. Eftersom denna runa ibland kallas dödsrunan drog jag några extra runor för förklaring, men det var idel ljus och positiv transformation. I kombination med Idegranens motståndskraft och långsiktiga, genombrytande förmåga. Precis. Precis. Precis så skall det vara.
Innan jag drog runan tänkte jag lite vagt att det skulle vara trevligt med Lagurunans andliga påfyllnad - att få simma i de kosmiska haven nu när sommaren lockar till vandringar och utesittningar av alla slag. När jag jämför runorna slår det mig för första gången att Idegransrunan är Lagu med en extra gren. Det är världshavet som strömmar ner i jorden - anden som förankrar sig i materien. Precis. Precis. Precis så skall det vara.
Det sägs om denna runa att den har förmågan att väcka de stjärnor som vilar i våra ben - minnen av det äldsta folket - våra förmödrar och förfäder från fordom. Här finns gamla hemligheter, som inte alls är hemliga. Möjligheten att väcka det eviga - the song of stones and bones - och linda stjärnkraft runt ryggkotorna. Precis. Precis. Precis så skall det bli.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar