Så kom hon då äntligen - Skade, snön och isens gudinna. Som jag har längtat, efter den vita snön och ljuset som reflekteras från dess yta. Inte bara för att mörkret och fukten började krypa innanför skinnet på mig, utan också därför att Skade påmint mig om sin närvaro de senaste månaderna och väckt en gammal längtan i mig.
Häromdagen gjorde jag en mask till henne som nu hänger på guldramen vid mitt altare. Jag gjorde också en helt ny stav, som är fantasifull med glaskulor, små, små stjärnor och trollsländor, samt ljust skinn och päls. Både masken och staven gjordes av sådant som legat länge och väntat. En gren jag plockat med mig hem i somras, men inte hittat någon plats till, och en mask som jag påbörjade för flera år sedan men aldrig blev nöjd med. Det känns talande. Att helhjärtat få bjuda Skade tillbaka in i mitt liv är något jag väntat på. Väntat på rätt tillfälle, rätt tillstånd, rätt omständigheter.
I flera år har jag arbetat intensivt med Mödrarna: med hem, pengar, arbete, relationer, allt det där som är grunden för ett gott liv. Vi behöver borra ner fötterna i jorden och värmas av solen som lyser på oss mellan varven. Vi behöver lita på vår förmåga att försörja oss, kunna laga soppa på en spik, få saker att växa och bygga oss ett hem med stort H. Vi behöver trygghet som kommer inifrån och syns runtom oss. För mig har det varit en lång resa, men nu har jag nått fram.
Vid vintersolståndet - som jag firar tillsammans med Klansyster Willenda redan den 12:e december - kommer jag att tacka Sunna som lyst upp mitt liv detta år, ja, tacka alla goda gudinnor som hjälpt mig ordna mitt bekväma, trygga liv med alla dess sociala möjligheter: Sunna, Freja, Ran, Gerd och Jord. Sen ska jag öppna famnen och med öppet hjärta välkomna Skade tillbaka: frostgnistrande, iskall, frihetstörstande, bergstark, fokuserad och skön som synden.
För i grunden är jag en Jungfru, och som alla jungfrur behöver jag en trygg bas att leka från. Snart åker vi ut och jagar, jag och Skade. Jagar nya drömmar och mål, eller skidar fram bara för rörelsens skull.
(Bilden kommer från deviant art och hittas här)
Härliga Skade =) Hur går du tillväga när du gör en mask? jag menar själva stommen/grunden? Kram//Wynja
SvaraRaderaCirkeln är sluten.. när jag lärde känna dig var Skade vid din sida.... mycket vatten har flutit sedan dess. Det blir bra.... jag tror jag går åt andra hållet och lämnar mina tillfälliga jungfruår för lite mer stadga.. men vi får se vad som spinns i väven.. några veckor kvar..
SvaraRaderaUnderbar restyling av sidan!
Wynja - jag brukar helt enkelt utgå från grunder som man kan köpa på Panduro - dom skiftar lite mellan åren, men den jag använde nu är en helmasks i ngn sorts gips. Finns också masker i tjockt papper. På Buttericks har jag köpt tygmasker vid tillfälle ;)
SvaraRaderaWillenda - Det har du rätt i. Och även i år kommer vi att arbeta med motsatta energier till varandra. Eller kompletterande som det snarare är. Ska bli spännande att se vart vi hamnar nu. Bra att du gillar sidan! Nu är det officiellt vinter här på Klanbloggen också.
Jag har också längtat efter Skade; längtat efter Hennes Klarhet och Visdom... och pang så var hon här! Allt gnistrande vitt och iskallt, redan i mitten av November... Älskade Skade, kyl ner det som bubblat för hett; låt insikten få landa och komma till ro.. Här väljer jag att leva; i Ditt element med blicken ännu högre mot norr... längtar Lappland där jag mött Dig i starka möten förr... En vit Älgko följer mina resor nu; presenterar sig som Hon som Födde Världen.. är det ett av Skades ansikten månntro? Hmm....
SvaraRadera