Jag skall sjunga för jorden!

Vårtecknen kommer i så rask takt att jag får vara uppmärksam för att inte missa något. Nya knoppar tränger upp genom jorden , nya fåglar kommer. I veckan har min favorit dykt upp - staren. Jag satte upp holkar fjol och jag hoppas dom får invånare.

Stunden när jag kommer hem varje dag är magisk. Jag går runt i trädgården och hälsar, klappar, känner, doftar. Tar med jämna mellanrum en handfull jord och kramar mellan fingrarna. Njuter av stillheten och det än så länge kravlösa. Ingen gräsmatta som skriker och vill bli klippt. Inga ogräs som växer på fel plats. Än så länge är trädgården tillräckligt stor för mina planer -ibland nästan för liten.

Om några månader kommer den kännas för stor och jag frågar mig varför man måste ha alla dessa olika grönsakssorter. På sensomaren har jag resignerat och njuter av kaoset som är och jag har lärt mig att man får lika mycket potatis oavsett om det växertistlar i raderna eller inte. Skillnaden är enbart att det är skönare att gå barfota om det är tistelfritt. och jag tänker att nästa år ska jag var klokare och odla mindre och njuta mer.

Nu är det nästa år och på vårfrudagen i helgen skall jag välsigna mina marker med månvatten jag har sparat från i somras. Jag skall sjunga för jorden och på olika sätt förberedda den och dess invånare på det kommande gemensamma arbetet. Jag skall försiktigt trumma för mina jordarbetare maskarna utan vilka min jord skulle vara kompakt och näringsfattig. Jag skall ta fram mina fröpåsar och plocka undan hälften av alla grönsaker. Jag ska ta fram alla blomsterfrön - det var dom jag skulle ha i mina fickor. Kanske måste jag köpa fler..........