Tankar i sensommartid....

Månsystrarna har och har haft semester. Jag har varit på Island och ridit, en annan månsyster njuter just av sina sista dagar under indiens heliga sol. Vi har bloggat sedan i januari men vår lilla grupp har funnits i snart ett år. Mycket har hänt oss under denna tid och vi har var och en utvecklats tillsammans men framför allt var och en för sig.

För egen del fokuserade jag länge på att hitta tillbaka till min "friska" identitet. Detta har jag släppt under sommaren. Jag mår jättebra och lever med magin mer närvarande i min vardag än någonsin. Jag har inte längre något behov av att vara någon jag var förr, den personen levde ett helt annat liv än vad jag lever idag.

för att hitta hem gör man en vägvisare

10 dagar på Island har också satt sina spår. Tillsammans med varma källor pulserar den isländska marken av råa energier. På turistkartorna finns spöken och troll som indikerade var det finns "haunted areas" någonstanns. Om varje sten finns en sägen och man behöver inte sitta still länge förän man känner närvaron av något nyfiket litet väsen.

Eftersom jag var på en ridresa fanns det varken tid eller utrymme att utforska dessa enegier djupare. Men en dag kom jag på mig själv med att sjunga om Omma stora moder när vi red genom en dal som heter Maradalen. Här vibrerade stora stenmoder energin på ett väldigt välbekant sätt och sången kom av sig själv.

Hönsen har flyttat in i Hönaheim och jag går i väntans tider- när kommer det första ägget.....