onsdag 10 februari 2010

Stenträdgården

Jag drömde inatt om en stenträdgård.

Jag skulle visa Klansyster en nyupptäckt trädgård där jag kunde odla ännu mer. Vi tog oss genom vatten för att komma till trädgården och när vi kom till dess ingång upptäckte jag vackra steninläggningar på gången. Först var en stor tusenfoting, förmodligen en fossil, format i blanknötta, platta rödaktiga stenar. I samma sorts utförande låg ovanför tusenfotingen Livets träd.

Trädgården var oval - som en medaljong - vackert utformad med odlingar enbart i kantlinjen. Vid kantlinjen stack platta granitstenar upp, som om de växte ur jorden, och bakom dem reste sig friskt gröna växter, vid vissa platser bakom den ljusgrå stenen växte slanka björkar. Det var den lugnaste och mest meditativa av trädgårdar jag sett. Den som är intresserad av japanska trädgårdar kan tänka sig en nordisk variant av det enkla och harmoniska tankesättet. När jag stått där en stund och tittat insåg jag att här ville jag inte plantera någonting. Här ville jag inte arbeta. Hit ville jag bara komma för att meditera. Allt var redan som det skulle vara.

Nu bär jag stenträdgården i mitt hjärta och vet att jag kan sitta där - bara sitta där - närhelst jag vill.

2 kommentarer:

  1. Vilken underbar trädgård - och visst kan jag se den framför mig.... ingenting fattas...
    De japanska trädgårdarna handlar mycket om att reducera, plocka bort, reducera ännu mer och plocka bort tills bara de element som precis behövs för att fånga en känsla, eller kanske framkalla en känsla, finns där.

    Jag tro detta är en fin metafor att använda på olika delar av vårt liv. VI har en tendens att krångla till det. Om vi istället skalar av, plockar bort, reducerar så ser vi vad det egentligen handlar om.
    Att.
    Leva.

    SvaraRadera
  2. Jag kom att tänka på att jag just är i färd med att skriva det där allra sista i pågående bok. Ibland kommer tankar som att "jag kanske ska lägga till det här - eller förklara det här" men just nu ska jag nog bara dra ihopp snodden. Ytterliggare tillägg och förklaringar kan bli en ny bok istället. Skala, skala och behålla det som är bra nog för en viss känsla.

    Vad står tusenfotingen för måntro ...

    SvaraRadera