På sista versen

Frejas dag innan Hels afton kommer här sista delen av Budapests serie om Gudinnan. Många häxor ser Samhain som nyår. Personligen börjar mitt nya år med Vintersolståndet, men Hels afton är en sorts avslutning. Nu går vi in i Drömtiden. Varför inte ta med oss några kloka ord från vår egen visa Hagga.

blodrött och korpsvart....

Jag går runt och plockar bort saker. Tycker att hemmet är tyngt av en massa "sommarpynt" och färgglada prylar - det passar inte nu. Jag vill ha rena ytor och svarta eller röda detaljer men mest svart.

Mina vanligtvis så fyllda altare är rena och asketiska. På min sekretär står alltid en spegel med guldram. På den hänger jag ofta halsband,amuletter och olika strand- och naturfynd. Nu är delar av spegeln täckt med en svart spets och över spetsen hänger de rönnbärshalsband som jag gjorde vid höstdagjämningen. Några svarta ljuslyktor ochen Gudinnesymbol. Det är allt.

Lördagens ritual börjar ta form. Tidig morgonritt, möta naturen och alla dofter och ljud, ångande häst, klar hög luft eller fuktig regntyngd?

Plocka i trädgården, räffsa löv- köra händerna i jorden en sista gång för säsongen- sätta vårlökar och vitlök! Låta hönsen vara ute och göra mig sällskap. Plocka de första äggen?

Ta in ved och göra en brasa. Duscha med ritualtvålen, klä på mig en enkel svart klänning. Laga röd mat, rödbetssoppa och röd sallad, dricka björnbärsjuice eller tranbär?

Invänta kvällen, tända ljus, kontakta förmödrarna, bjuda med dom på promenad enligt Sofias förslag fast utan facklor, vi går i mörkret längs skogsvägar, kanske skrämmer vi en granne....

Gå hem igen, tända mer brasa, ta fram runpåsen och se vad Nornorna vill säga om året som kommer, dra en årsruna- meditera på den, dra en kvartalsruna- meditera på den.

Vila.

Eller helt enkelt ta dagen som den kommer :-)

Hel-a Vägen in i Mörkret

I oktoberdunklet tassar jag runt och lyssnar på en kavalkad av hedniska systrar och bröder över världen: diansk wicca, reclaiming, Gudinnerörelsen, Budapest, Starhawk. Det är Helhet: att veta vad man tillhör, vilken andlig historia som är min och som jag bär vidare. Ingenting egentligen nytt, bara förklarande Helhetsdelar.

Ser Willendas Hel-ring framför mig; lysande färgade pärlor mot svart. Det är Hel. Den här färgen, den här och den här också. Juveler i myllan, vårt sannaste, sammanpressade, destillerade Jag i regnbågens alla färger. För den här delen är jag, och den här, och den här också; allt detta är jag, och allt detta tillhör jag.

Skapar ingenting nytt - bara njuter av mörkret och juvelerna som är mina egna. Liksom allt jag tillhör, allt jag vill tillhöra; det som lyser starkt och riktigt. Skapar ingenting nytt, önskar ingenting; lagar lite här, packar upp lite där, lägger på plats och ser över. Det här är jag, och det här, och det här också; grönt, lila, blått, rött, rosa, gult, orange, silver och guld.

Syr skimrande trådar över världen, tillbaka till barndomen, till andra liv. Här är jag. Allt detta är jag.

Gör mig redo att dyka in i den stora Drömmen. När solen ska börja växa igen, då kan jag önska, då kan jag planera. Men nu. Nu tar jag med mig dom bästa bitarna och vandrar in i mörkret med berått mod. Allt som är älskat får följa med. Bara kärleken är vägvisare i Hels värld. Jag älskar färgerna. Det här är jag, det här är jag och det här är också jag. Ginnungagapet är fyllt av färger; norrskensdans i tusen lager.

Trans Formation....

Mycket av arbetet runt HEL går ut på transformation. Vilket märkligt ord. Ska vi formas under trans? Eller behövs det trans för att formas? Eller är det ordet trans i betydelsen på väg som i ordet transit? Är jag på väg att formas eller på väg att formas om?

För mig handlar transformation om att våga släppa taget om det gamla invanda och möta något nytt även om jag är osäker på vad detta nya är. Jag är dock helt på det klara med att det är bra för mig. Det gamla jaget är en utsliten och utnött roll som jag är helt färdig med. Transformationen har pågått ett år och jag har fått hjälp från alla möjliga håll.

Nu idag senast hos min feldenkreiscoach som hjälper mig hitta ut ur ett skadligt kroppsmönster. Jag fick testa hur en till synes liten rörelse som att trycka upp tungan mot gommen kunde låsa stora muskelgrupper i kroppen. Om man desutom sitter så en lång stund börjar det värka både här och där. När jag sedan släpper tungans tryck-vilken befrielse!

Jag tänder mitt svarta ljus, lägger mig framför brasan och lyssnar på Carolyns Cave Elder - turen ner i grottan har börjat......

HELs vecka

I en konversation med Månsyster Sofia här i helgen så slog det mig att i år är en HELsafton alldeles för lite - jag behöver en HEL vecka för att komma i stämning och hinna med den transformation som pågår i mig och runt mig.

Månsystrarna firar HELsafton på olika ställen och har en tid diskuterat vilken gemensam nämnare vi kan fira tillsammans men på olika håll. Vi har snurrat runt ordet HEL och vad det innebär för var och en av oss. För mig personligen som mår rätt så bra för tillfället känns det som en utmaning att bara vara i det där bra tillståndet. Att utifrån en HEL grund utforska mörka hörn och vrår. Jag får en bild av hur jag står på toppen av mitt jag och tar energin från en växande måne innan jag dyker ner i min inre grotta.



I kväll ska jag släcka ner hela huset och läsa Sofias text om HEL i skenet från ett ensamt svart stearinljus. Jag ska börja lyssna innåt och se vad min HEL vill göra.

Frejas dag - miljöaktivism är att rädda oss själva

Del fem handlar om att integrera den politiske aktivisten och den andliga reformatorn. Om ekofeminism och att rädda oss själva från utplåning. Vår blåklädda prästinna talar vidare.

The final Countdown

Mellan 7 och 18 december pågår ett klimatmöte i Köpenhamn. Nedanstående text är direkt hämtat från föreningen Klimataktions hemsida. Jag brukar inte göra så men dom beskriver på ett utmärkt sätt varför detta möte är så viktigt. Klimataktion är en förening som inte nöjer sig med mindre än en klimatpolitik som tar vetenskapen på största allvar och har överordnad prioritet, och menar att om vi inte klarar den här utmaningen riskerar vi att förlora allt annat.


Den 7 december i år inleds ett av de viktigaste toppmötena i historien. Då ska världens ledare träffas i Köpenhamn och försöka enas om framtida begränsningar av de klimatpåverkande utsläppen. För att våra samhällen och ekosystem ska överleva krävs ett avtal om kraftiga utsläppsbegränsningar och för att detta ska vara möjligt krävs att bördorna fördelas rättvist. Störst utsläppsminskningar måste ske i de rika länderna, som står för de överlägset största utsläppen per capita. Det är också de som måste leverera omfattande resurser för omställning till klimatsmarta energisystem och anpassning till klimatförändringarna i de fattiga länderna.

Eftersom Sverige är ordförandeland i EU, har vi som bor i Sverige särskilt stora möjligheter att påverka förhandlingarna. De erfarna NGO-företrädarna Martin Khor och Meena Rahman från South Center respektive Third World Network som suttit med vid otaliga klimatförhandlingar går så långt som att säga att det är upp till svenskarna nu, i kraft av EU-ordförandeland. Det är nu vi måste visa världens ledare att vi känner stark oro över planetens tillstånd och kräver att politikerna tar vetenskapens varningar på allvar. Klimataktion arrangerar tillsammans med många andra debatter och protester i Köpenhamn under toppmötet. Följ med!

Varför är Köpenhamnsmötet så viktigt?
På toppmötet i Köpenhamn (COP 15) i december i år, ska nya åtaganden om utsläppsminskningar göras, som ska börja gälla när den nuvarande åtagandeperioden inom ramen för Kyotoprotokollet avslutas år 2012. Om inte de nya åtagandena blir betydligt kraftfullare än tidigare, riskerar vi katastrofala klimatförändringar.

Kyotoprotokollet undertecknades 1997 och var det första internationella avtalet om bindande utsläppsminskningar. Under dess första period - mellan 2008 och 2012 - ska 36 länder minska sina utsläpp av växthusgaser med sammanlagt 5,2 procent i jämförelse med år 1990. Dessvärre är denna utsläppsminskning nästan helt obetydlig i jämförelse med den enorma utsläppsökning som globalt har ägt rum sedan 1990.

Enligt ledande klimatforskare måste de globala utsläppen börja minska inom en snar framtid. Därför är det helt nödvändigt att mötet i Köpenhamn enas om ett avtal om kraftiga utsläppsbegränsningar, främst i den industrialiserade världen. Om de globala utsläppen inte snart når sin kulmen kan det vara för sent att rädda våra samhällen undan en okontrollerbar klimatförändring.

Ett Köpenhamnsavtal kommer också sannolikt att innehålla en rad viktiga beslut kopplade till utsläppsminskningarna: vilka länder som ska omfattas, hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp samt hur mycket de rika i-länderna ska betala för anpassningsåtgärder och tekniköverföring till u-länderna. Resultatet kommer att vara helt avgörande för om avtalet uppfattas som rättvist och därmed får acceptans i de fattiga länderna.

Läs mer på www.klimataktion.se

Månsystrars planer
Över hela världen planeras aktioner och många kommer att åka till Köpenhamn under dessa dagar. Den 12 december planeras en stor fredlig manifestation.

Månsystrarna planerar för en öppen ceremoni i anslutning till klimatmötet. Tid och plats är ännu inte klart men vi har dock bestämt att vi INTE kommer var i Köpenhamn utan vi agerar på avstånd.

Frejas dag, Gudinnans dag, lets gather all the Goddesses

Budapest pratar om Eva, Livets träd, vad det innebär att människan är en månvarelse, och om att lura den moderna hjärnan. Budapest konstaterar också något enkelt men kännbart:
Den dag kvinnor slutar ha kollektiv skuld över världens tillstånd, måste män ta ansvar för det dom bidrar med i form av våld, övergrepp och utsugning. Så den kvinna som fortfarande bär världen på sina axlar - sluta genast. Släpp skulden för världens tillstånd och låt männen ta sin del. Känns det inte skönt så säg?

Sisterhood!

" Sisterhood is an experience not a word"

Så börjar Zusanna Budapest sitt tredje inlägg och visst är det sant.

Systerskap behöver inte ha något med blodsband att göra. Jag har en halvsyster som jag har längtat efter under delar av mitt liv. Nu i vuxen ålder har jag insett att hon bara vara intresserad av vår gemensamma pappa vilket jag som vuxen förstår helt och hållet. Vi har ingenting mer gemensamt än just det- samma pappa. Jag har vänninnor med nära band till sina systrar och jag har vänninor som aldrig pratar med sina systrar.

Vilken tur - att livssystrarna finns.
En livssyster väljer du själv, eller kanske väljer hon dig. Kanske träffas ni under en svetthyddeceremoni eller på en matlagningskurs. Du vet aldrig var din nästa syster finns- håll ögonen öppna!

Ibland vill vi att systerskapet ska fungera men av olika skäl uppstår inte magin, ni hittar inte glöden. Du kan bjuda in 10 kvinnor som du älskar var och en för sig till en träff, middag eller ceremoni, du tänker detta måste ju bli bra- dom är ju så underbara....
Men av någon anledning infinner sig aldrig känslan av systerskap....

Mina starkaste upplevelser av systerskap har jag fått på kurser, workshop och konferenser där jag mött kvinnor jag aldrig träffat förr och kanske aldrig ser igen. Och även om vi aldrig ses igen känns jorden som en bättre plats att leva på för jag vet att dom finns där - mina spiritsisters.

Om några veckor ska jag ta ett ytterligare steg och bli en scarsister. Jag ska åka på en workshop där vi under ceremoniella former blir tatuerade och får ett märke- ett "scar" (ärr). Jag ser fram emmot detta med skräckblandad förtjusning. Det finns nämligen en anledning till att jag ännu inte har någon tatuering. Jag är dock övertygad om att jag i rätt sällskap, med rätt systrar klarar allt!

om Gudinnan - Budapest Berättar Vidare

Inför Hels Afton

Har ställt en papperskartong under skrivbordet. Där slänger jag allt brännbart efter hand jag rensar: rester av kollage, kvitton, lönebesked, utdrag av texter mm. Det blir en pappersskatt som symboliserar avlutade ting: projekt, jobb, utbildningar, perioder av mitt liv ... Till Hels afton ska jag bränna innehållet, låta det som ska gå upp i rök. Det är både en manifestation och en hyllning. Allt det här har jag klarat, men nu är det färdigt och inget mer att fundera över. Eldens flammor släpper fri och skapar plats för ny och frisk energi. Röken stiger till gudarna och talar om att nu, nu är jag färdig med detta, liksom att allt det här har jag gjort och kan jag. Jag tänker varva med torkade blomblad och en och annan rökelsesticka. Allt man har gjort är inte perfekt, men det kan åtminstonde lukta gott. Enkel magi i vardagen.

Mångalen!

I natt var min största tupp mångalen och gol i kapp med granntuppen! Jag trodde jag drömde när jag mitt i natten vaknade av tupparnas serenad. Jag gick upp och öppnade dörren till baksidan för att höra bättre och visst- det var stjärnklart och underbart månljus och tupparna sjöng ikapp.

Idun prästinnan har under året Vuxit och Mognat. Tiden sedan förra fullmånen har ägnats åt eftertanke med fokus riktad på tacksamhet. Vårens egocentriska, jungfruliga hänsynslöshet har bytts ut mot en mer bekväm, mogen hänsynsfullhet. Fortfarande finns jungfrunkraften i botten. Allt är fortfarande möjligt, allt ska testas eller undersökas men kan själv mantrat har ersatts av att vi blir starkare tillsammans. Det är ok att be om hjälp och stöd och inte bara när man har motgångar och livet känns tufft. Man kan behöva hjälp mitt i vardagen också.

Det är då man kallar på sina systrar och det är då man rycker i trådarna, ser djupt inåt och manar fram sitt Nornajag.

Fullmåne, Vävarmåne, Nornornas måne

Reflektionsmåne, Spindelmåne, Balansmåne, Mörk turkosmåne, Ödesmåne, Höstmåne, Vindmåne, Spinnrocksmåne, Ruskmåne, Tankemåne, Tredje rotenmåne, Vävarmåne, Nornornas måne.
Vi har fullt upp med att skörda, i trädgårdar likväl som plantorna av våra önskningar. Hårt och metodiskt arbete skapar tid att reflektera, att räkna sina välsignelser och korrigera där det krävs.
Lyssnar och ser. Luften är kristallklar och vindarna sjunger högt och tydligt. Gör ett kollage. Har samlat bilder i veckor, river ut från en tidning här, tar en broschyr där. Lägger bild, bredvid bild, bredvid bild. Så ser det ut och så ska det bli.

Jag är inte Häxan som ber Nornan om hjälp. Jag är Nornan som bär Häxans dräkt.

Mer om Gudinnan på Gudinnans Dag