I en konversation med Månsyster Sofia här i helgen så slog det mig att i år är en HELsafton alldeles för lite - jag behöver en HEL vecka för att komma i stämning och hinna med den transformation som pågår i mig och runt mig.
Månsystrarna firar HELsafton på olika ställen och har en tid diskuterat vilken gemensam nämnare vi kan fira tillsammans men på olika håll. Vi har snurrat runt ordet HEL och vad det innebär för var och en av oss. För mig personligen som mår rätt så bra för tillfället känns det som en utmaning att bara vara i det där bra tillståndet. Att utifrån en HEL grund utforska mörka hörn och vrår. Jag får en bild av hur jag står på toppen av mitt jag och tar energin från en växande måne innan jag dyker ner i min inre grotta.
I kväll ska jag släcka ner hela huset och läsa Sofias text om HEL i skenet från ett ensamt svart stearinljus. Jag ska börja lyssna innåt och se vad min HEL vill göra.
Jag blir lite rörd, men mest full i Helvetande skratt av hur vi kan inspirera varandra. Jag dippade in i mörkret redan i helgen. Mörker, mitt eget sällskap och ett par glas vin drog ner mig i Hels domäner där det var ... behagligt att vara. Nu är jag kolugn och har öronen spetsade mot anmödrars och Hels viskningar.
SvaraRaderaMediterar kring din Hel-ring Willenda. Alla möjliga färger av pärlor mot svart botten. Denna Hel är det som viskar - och det kommer att bli ett nytt Helkapitel ur detta... mer om det senare. Visst behövs det minst en vecka för att lyssna på Hel det här året ... i sant välmående
Ååå då lär jag lämna några tomma sidor i min skrivbok åt mera HEL! Ha en underbar helg alla!//Wynja
SvaraRaderaTack detsamma Wynja!
SvaraRaderaWillenda