Halvägs in i månaden tackar jag klansyster Fia för denna månes utmaning. Jag tar en stilla stund så gott som dagligen när jag kommer hem. När jag igår gick runt och tände alla ljus och ljuslyktor en efter en spreds ett allt starkare ljus i det mörka huset och jag tänkte att Wow - jag bor i ett tempel! Jag lade mig ner på fårskinnsfällen framför brasan och lät tankarna vandra runt i kroppen.
Tanken fick hälsa på de olika kroppsdelarna och höra efter hur det stod still. Jag fick massor av upplysningar från kroppsdelar jag bara tar för givet. Jag påmindes då av att vår kropp är vårt egentliga tempel och jag är så oerhört tacksam över att mitt tempel är helt och fungerar så som jag vill. Samtidigt får jag dåligt samvete, för ett riktigt tempel skulle inte fungera så bra om man skötte det som jag ibland sköter mig själv. Dålig sömn, ojämna matvanor, stress och höga krav.
Så i energin av dagens nymåne ger jag mig själv en vänlig påminnelse om att vara rädd om mitt tempel. Det är det enda jag har och det är svårt att hitta reservdelar.
Min fortsatta utmaning tills nästa fullmåne blir att försöka börja dagen med en liten stilla stund i stället för att rivstarta varje morgon. Hur går det för dig Fia?
Nog är kroppen många gånger ett misshandlat tempel. Bra att du påminner mig om att faktiskt hedra denna boning, som mitt JAG får äran att bo i under den tiden jag vandrar på Moder Jords heliga mark. Lika helig är jag och min kropp.
SvaraRaderaEn stund i stillhet varje dag, så enkelt, så effektivt. En gåva så värdefull till vårt innre och till vårt tempel.
Systern som älskar er så
Megana
Är det vackra Glastonbury tower?
SvaraRaderaJa , eller Glastonbury Tor som det mer korrekt heter ;)
SvaraRadera