torsdag 9 april 2009

Groddmåne eller grodmåne?

I vår lilla häxgrupp diskuterar vi just nu vad vi skall döpa denna måne till. Vilken gudinna känns rätt? Vilken aspekt vill vi fokusera på? Att vi dessutom arbetar med olika personliga fokus gör det svårare men det blir en övning i att känna efter och formulera känslor i ord.

För egen del bli detta en måne som jag döper utifrån mina upplevelser just nu och naturens alla små mirakel. Ett pyttelitet frö som knappt syns, läggs försiktigt på jorden (inte i, för då kan det komma för djupt ner) vattnas och ställs varmt och fuktigt. Efter en vecka kommer det upp två små blad och en blomma har börjat växa. En ridtur förbi ett kärr där jag ser massor av grodor leka och efter en vecka är kärret fyllt av romkorn som nu börjar sprattla. Om någon vecka kommer kärret koka av aktivitet och nytt liv.
Igår var jag trött efter en sömnlös natt med kombinerat åskväder och starka månenergier. Jag fick mycket gjort under natten, städade, läste sorterade mm men trött, trött på jobbet och funderade allvarligt på att ställa in kvällens ridtur. Men jag släppade mig dit i hopp om att jag skulle bli piggare av några timmars utevistelse med min fina vän.

När jag åkte hemmåt hade det börjat skymma samtidigt som fullmånen spred ett blekt skimmer över landskapet. Åkrarna var insvepta i tunna dimslöjor. "Älvorna har vaknat" sa jag till mig själv där jag susade fram på den tomma landsvägen. Jag körde genom en liten by och såg några bilar parkerade längs vägen. Jag tänkte att det kanske hade skett en olycka och saktade in. Men folk stod längs vägen och spanade ut på fältet. Jag blev nyfiken och vevade ner fönstret. Då hörde jag transången. Jag gick ur bilen och kikade mot fälten. Efter ett tag såg jag hur det rörde sig bland dimmorna. Tranorna gick, hoppade och flög i ett dimmhav, belysta av fullmånen. Dom sjöng, kluckade med sina näbbar och småpratade med varandra. Det var ett magiskt skådespel.


När jag kom hem såg jag små vita spiror i min trädgård. Det var den vita scillan som hade slagit ut under dagen. Och jag avslutade min trötta dag på japanskt vis. Jag satte mig under mitt körsbärsträd och tittade på månen som dansade i min trädgård. Luften var ljum och jag hörde kattugglan och tofsviporna. Välkommen Mirakelmånen!

MIN utmaning denna månad blir att tillämpa mindfullness, dvs att vara i nuet så mycket jag bara kan.

1 kommentar:

  1. Mindfullness - Mötet med tranorna, verkligen en stund i total mindfullness. Härligt när man tar tillvara de här guldklimparna som blir oss skänkta i de mest oväntade stunder. Stunder av kraft, glädje och förundran. Förundran över hur vackert allt egentligen och vad det ger när man är i total närvaro.

    SvaraRadera